EMELIE

För att komma i rätt stämning för att skriva det här satte jag på Hero of war med Rise Against. Den låten får mig att komma ihåg all sorg som jag kände de första åtta månaderna utav det här året. För det här året har varit ett av de absolut värsta i mitt liv. Aldrig har jag gråtit så mycket, aldrig har jag bråkat med så många människor och sårat och sårats så mycket.

Januari var fantastiskt. Jag njöt varje sekund och trodde att livet skulle vara så för alltid. Jag var nykär. Det säger det mesta, vi levde lyckliga, han och jag, Jeanette och Henrik. Vi hade inga problem på hela jorden. Trodde jag.
Februari kom och krossade mig. Det handlade bara om tre månader, den där drömmen, men jag har aldrig varit med om något värre än när den tog slut. Det var så mycket. Jag förstod inte. Från och med den fjortonde februari grät jag konstant, jag grät hemma, jag grät hos mina vänner, jag åkte hem till mina föräldrar och grät, jag blev hemskickad ifrån jobbet för att jag inte kunde sluta gråta. Jag grät i mataffären, när jag gick promenader och när jag körde bil. Ingenting fick mig att sluta gråta förutom de få stunder han hörde av sig och velade fram och tillbaka - vilket naturligtvis bara gjorde det värre nästa gång han kom på att allt var fel.
Mars var ungefär likadan. Jag minns egentligen inte speciellt mycket av varken mars eller april för allt är bara ett grå dimma där. Det jag vet är att dagarna efter påsk, jag tror tillochmed att det var på måndagen efter, rasade alltihop. Det började nog på söndagen förresten, katastrofen kom då. Det hade dröjt två månader så det var egentligen inte konstigt eller elakt utav honom, jag hade själv träffat andra och jobbat med att komma över det på det sättet men det här blev så extremt och jag klarade inte av det, det var slut - svart på vitt - och jag kunde inte gå vidare ifrån det trodde jag. Jag blev ett ännu värre vrak än vad jag varit tidigare, men nu tog jag till allt hårdare åtgärder. Saker som jag aldrig skulle göra igen. Jag minns att jag bloggade ifrån sjukhuset, jag kände inga gränser. Kände inte när det var dags att hålla saker för sig själv. Jag var en öppen bok för hela världen. Jag ville att någon skulle rädda mig, men ingen som försökte rädda mig dög. Jag var en riktig häxa.
Jag var sjukskriven i princip hela maj. Jag låg i min soffa och kollade på en avstängd tv. Vissa kvällar kom någon över, vissa dagar var jag själv hela tiden. Jag försvann och drömde mig bort och fattade inte vad som hände. Jag kunde dricka vin till frukost och att jag inte dog av vattenbrist när tårarna aldrig slutade strömma ner för mina kinder är ett under. 
Jag fick gå på först dagliga möten och efter någon månad räckte det att jag gick en gång i veckan. Rehabilitering. Lagom till juni började jag bli normal igen. Vi slutade jobba tillsammans. Jag behövde inte se honom hela tiden. Någon gång mitt i det värsta hade jag sökt in till skolan och jag längtade bort efter någonting. Jag behövde variation. Miljöombyte. Juli och augusti bestod utav jobb, sol och bad. Jag och Jeanette låg på stranden varje ledig dag, vi var i Halmstad ihop med tio killar och en mindre nykter natt bokade vi en resa till Turkiet och i mitten på augusti så åkte vi. Resan var härlig. Precis vad jag behövde. När resan var slut hade jag en veckas semester där jag passade på att träffa alla kompisar och sedan blev det september och skolan började.
Efter alla samtal med den där fantastiska damen så hade jag blivit en helt annan person och helt plötsligt hade jag gått in i ett nytt liv med nya vänner och jag kan säga att jag fortfarande mår så himla bra. Naturligtvis började jag redan i början av skolan att trassla in mig i massa konstigheter, precis som jag alltid gör. Men jag har inte fallit lika hårt igen. När oktober tog över tyckte jag fortfarande att det var skitkul att plugga och vi satt och gjorde uppgifter och pluggade efter skolan, jag och min nyfunna bästa kompis Josefine. Ytterligare en vän kom in i bilden och vi tre gjorde allt tillsammans, jag trodde det skulle vara så länge men det höll bara ett par månader. Jag har  aldrig bråkat med eller irriterat mig så mycket på någon person tidigare i hela mitt liv, det kan vara för att vi är så lika som vi är. Men vi hade sjukt kul, började hänga på kåren, lagade middag tillsammans flera gånger i veckan och hade filmkvällar nästan jämt. En helg i Skövde tillsammans med massvis av andra studenter var oktobers höjdpunkt. I november planerade jag och Josefine och ett par stycken till en tentafest och efter den sov vi över hos Mjölby. Egentligen var det då som vi lärde känna varandra och efter den kvällen började jag och Josefine hänga i Trollhättan mycket, mycket mer. Nu är det december, jag bor i princip ihop med mina nya vänner och jag är verkligen skitlycklig för det allra mesta. Och så mycket har ändrats sedan januari började. Ni som följer bloggen vet ju hur mitt liv ser ut just, men det här är mest för mig för att jag älskar att ha en samlad plats för mina minnen. Ända sedan 2006 har jag skrivit årskrönikor, men det här är första gången jag lägger ut den på bloggen. Det känns lite coolt.

Jag är nog rätt cool.

Hur firade du nyårsafton? Jag hade fest hemma hos mig med några utav mina då närmaste vänner.
Bästa filmen? Sex and the city 2, kanske? Jag blir så glad och peppad till livet som "gammal" när jag ser SATC.
Hur skulle du beskriva din stil 2010? Haha, som vanligt kanske. Tar på mig lite vad jag tycker är snyggt, jeans/legging med en tröja typ.
Hur höll du dig från att bli galen? Det gjorde jag inte. ;)
Vilken kändis/offentlig person beundrade du mest? Blondinbella.
Vem saknade du? Flera personer, människor jag tappade kontakten med för att jag bytte livsstil. Sara och Jeanette, Henrik. Tobias Harrysson. Men mest saknar jag Julia och Sofia som dragit till Australien. Det går inte en dag utan att jag saknar dem.
Vem var den bästa nya personen du träffade? Josefine. Utan tvekan. <3
Vad önskar du att du gjort mindre utav under året? Gråtit.
Har du planerat att skaffa barn under det kommande året? Nej tack, inte om jag kan få slippa.
Vilka låtar kommer alltid påminna dig om 2010? Love the way you lie. Try sleeping with a broken heart. Waka waka.
Vilka datum kommer du alltid minnas ifrån 2010, och varför? 14 februari - alla hjärtans dag och jag blev förberedd på att jag skulle bli dumpad då. 21 februari - då blev jag dumpad. 27 februari - jag var världens sämsta vän på min bästa väns 20årsdag.
Vad ångrar du att du gjorde? Det allra mesta tyvärr. Om jag hade fått sudda ut ett år av mitt liv hade jag valt det här året.
Vilket var det bästa köpet du gjorde? Min fina OnePiece som jag spenderat många, många timmar i. Och resan till Turkiet. Det kan ha varit det bästa köpet på hela året.
Vad ser du mest fram emot 2011? Att få lägga 2010 bakom mig och återigen få en chans att börja om på nytt.

Nyårslöften:
- Jag ska gå ner 11 kilo i vikt fram till den förste juni. Jag ska känna mig sjukt snygg när jag går i bikini i sommar.
- Jag ska klara alla mina tentor. När 2011 är slut ska jag inte ligga efter i någon kurs.
- Jag ska ha sparat ihop till ett litet sparkapital och slutat köpa kläder på faktura.
Sedan finns det fler nyårslöften. Viktigare sådana. Men dem skriver jag faktiskt inte här. Lite hemligheter måste man få  ha. ;)

Vi har suttit och pluggat en bra stund, eller det var inte sant. Det var inte speciellt länge egentligen, men en liten stund iallafall. Vi satt tysta vid varsin dator alla tre och alla var fokuserade. Värmen här ute är nästintill obefintlig så vi eldar i braskaminen hela tiden och nu har veden här inne tagit slut och jag bad Svante gå ut och hämta ved. Han vägrade, jag slängde en tampong på honom. Jaa, den var såklart oanvänd. Svante har fått mensfobi medan han har umgåtts med mig och Josefine hela veckan. Det är skitkul, så fort vi inte vill ha med honom så börjar vi diskutera flytningar eller mensvärk och så går han iväg en stund. Haha, mognadsnivån är på topp här ute. Verkligen. Inte.

Jag sov till tolv idag förresten, det har jag inte gjort på hur länge som helst. Förutom i söndags då, men då gick jag ju inte ens upp ur sängen. Svante har faktiskt lagat middag (frukost) till oss idag; köttbullar och potatismos. Jag fick ingen bild på själv maten, men den såg faktiskt ut som köttbullar och potatismos ska se ut. Han lyckades kan man säga! ;)

 Så här såg det iallafall ut medan han stod och lagade maten. Bildbevis. Annars hade ingen trott på mig. ;)

 Och det kärleksfulla paret (som förövrigt har gått in i sovrummet och stängt dörren om sig för tillfället) klagade på att jag la ut en ful bild på dem häromdagen. Förlåt. Här är en ny bild. Den är faktiskt väldigt fin.

Nu ska jag fortsätta plugga. Senare idag kommer min årskrönika. Jag skrev den förra veckan, men har inte vetat om jag skulle lägga ut den eller inte. Men nu har jag bestämt mig för att göra det, så den kommer ut senare.
Hej så länge!

Min mobil har pipit som en skållad råtta hela dagen av alla God Jul sms. I början tyckte jag det var lite störande, men sen kom jag på att det är faktiskt sjukt mysigt att önska varandra god jul liksom, så då skickade jag ut lite sms jag med. (Grupptryck.)


Då alla sms typ är skittråkiga, god jul bara liksom. Men här är de tre bästa smsen ifrån idag:

"God jul på dig min oerhört snygga vän! När ska vi ses? Eller har du pojkvän nu?"

" Hej. Har efter moget övervägande bestämt mig för att inte skicka ut några julkort eller julhälsningar iår pga att jag ska lägga pengarna på vårt mitt nya garage. :) Efter detta korta, men bestämda, meddelande ville jag bara passa på att önska god jul!"

"God Jul Dumsnut."


<3
Okej, nu somnar jag på riktigt. Godnatt igen.

...tanke.


Dom här var det första som kom upp. Man kan antingen kalla dem för mina favoritlåtar, eller om man så vill - delar utav mitt liv.

Jag gråter för i princip allting.
Jag kan gråta för att jag är så sjukt glad, typ som när jag fick två rätt på tentan. Då grät jag. Eller så kan jag gråta när jag är ledsen, om något går fel för mig är det enklaste sättet för mig att bara sätta mig och gråta lite. När jag är arg sprutar tårarna, som i lördags när jag blev lite sur på Svante och Såsa. Då fick jag gå ut på balkongen och torka tårarna lite. Jag kan gråta när jag hör en speciell låt, för då blir det jobbiga minnen.
Det är en svaghet att gråta hela tiden, folk tror seriöst att jag är ledsen jämt. När jag blir arg och ska vara seriös så ser det inte alls lika hårt ut när det samtidigt sprutar tårar ur mina ögon.

Men jag håller på att bli bättre på sluta gråta. Idag har jag inte gråtit på hela dagen.
All creed till mig.

Den främsta tanken som ringer i mitt huvud ikväll är att jag vill åka hem till mina föräldrar nu. Jag vill vara fyra år igen och med gott samvete sova i deras säng, gråta för ingenting och kräva all uppmärksamhet. Ingenting av de sakerna kan jag göra nu. Jag längtar till julafton, precis som man gör när man är ett litet barn, dock inte till presenterna utan hem till mamma och pappa. Då tänker jag krama dem världens hårdaste och gråta när jag åker därifrån.
Ikväll är en tung kväll, en kväll när alla tankar kommer ikapp en. Jag måste vrida huvudet jättefort och blunda hårt för att skaka av mig obehagliga bilder. Jag önskar att jag var fyra år igen.
Eller att jag åtminstone inte var ensam inatt.

Det var bara det jag vill säga. Nu ska jag plugga.

• Att jag inte slutade på McDonald´s första gången jag sa upp mig, då hade jag haft mer erfarenhet av andra jobb/kommit längre i mitt pluggande än vad jag har nu.
• En del engångsgrejer, nattliga besök typ.
• Att jag gjorde som jag gjorde i mars/april.
• Att jag utnyttjade en hel del människor innan jag blev "mig själv" igen.
• Att jag lämnade kyrkan, nu känns det svårt att komma tillbaka.
• Alla mina lögner.
• Att jag lånat ut pengar till någon som jag visste att jag aldrig skulle få tillbaka ifrån.
• Att jag inte brytt mig om att ha kontakt med flera av mina gamla vänner.
• Att jag inte kämpat hårdare för att gå vidare ifrån vissa personer.
• Att jag inte pluggade ordentligt på gymnasiet så att jag hade kunnat komma in på en journalistutbildning.

• Att jag inte tog chansen när jag hade den. Nu är det försent.
  
  

Jag älskar födelsedagar. Förutom den lilla detaljen att jag blir ett år äldre för varje gång så är allting perfekt. Det är liksom bara min dag. När jag var liten (fram till dess att jag blev typ femton-sexton) hade jag en bästa kompis som fyllde år på samma dag som jag. Alltså, hon lever fortfarande men vi är inte bästa kompisar längre bara. Men vi delade alla födelsedagar tillsammans. Det var såklart askul, men det var lite tråkigt att inte vara den enda som satt ner när folk stod upp och sjöng. Inte vara den enda som fick paket och ha kalas. Hehe. I´m a sucker för uppmärksamhet. Höhö.

Iallafall, min allra bästa födelsedag kan ha varit iår eller förra året. Förra året var väldigt speciellt, jag och min expojkvän hade precis blivit tillsammans, vi var äckligt nykära och kunde verkligen inte hålla tassarna borta från varandra. Jag blev väckt av att han sjöng "ja må han leva" för mig innan han gick till jobbet klockan sex på morgonen, sedan spenderade jag hela förmiddagendagen med att göra mig snygg och på eftermiddagen kom Sara, Jeanette och Henke och lämnade lite fina paket innan vi mötte upp min pojkvän, Saif och Louise för att åka tåg till Göteborg och spendera kvällen på Liseberg. Vi gick där bland alla människor och köpte varm choklad, spelade på alla hjulen och hade hur trevligt som helst. Efteråt gick vi och åt oxfilé och drack drinkar och när det var dags för hela gänget att gå ut och parta på riktigt smet jag och min pojkvän ner till centralstationen och åkte hem för vi kunde inte hålla oss längre ändå. Haha!
Årets födelsedag var också grym. Jag firade en hel helg den här gången, på fredagen med mina bästa tjejkompisar Jeanette, Sara och Josefine. På lördagen var vi på kåren, den kvällen var väl kanske inte den rockigaste av dem alla eftersom jag satt på toaletten och passade Josefine hela kvällen, men det var rätt kul ändå. Söndagen spenderades i Svantes sommarstuga framför en tänd braskamin med film och lite vin. Sjukt mysigt. Att vakna upp på måndagen och veta att födelsedagshelgen var över var väldigt deprimerande men ändå okej. När min födelsedag är över är det ju snart jul liksom. ;)

Detta är mina två favoritfödelsedagar tror jag, bägge är spenderade med så fina människor som jag tycker sjukt mycket om! :) Jag är väldigt glad för det!
Puss på er!

Jag har inget favoritminne. Jag kommer helt seriöst inte på något. Jag minns massvis med bra saker, härliga stunder. Men jag har inget som är mitt favoritminne direkt.

Ni får lite bilder ifrån lyckliga stunder istället.

   
  
  
  
  

Detta är lycka. Favoriter.

Dagens horoskop:
Ditt humör kommer att hoppa upp och ner på skalan som en psykotisk trombonist. Du måste fokusera på din egen personliga underhållning, avkoppling och rekreation om du vill vara i den övre delen av skalan. Lämna arbetet åt sidan för en dag.

Slutsats:
Jag går hem ifrån skolan, sjukanmäler mig ifrån jobbet och går och lägger mig. ;)

Jag minns inte min första kyss. Jag minns mitt livs bästa kyss. Men den vill jag inte berätta om. Jag kan berätta om en perfekt kyss. I största allmänhet alltså.
För mig kan inte en kyss vara perfekt om det inte finns känslor inblandade. Musik i bakgrunden. Inte för hög musik och defenitivt en lugn sådan. Gärna Kent. En hand i nacken, den andra runt midjan. Håll mig hårt. Se mig i ögonen. Mjuka läppar. Något fuktiga. Varm andedräkt. Känsla. Och så ett "jag älskar dig" direkt ifrån hjärtat. Eller det behövs inte ens sägas egentligen, det sägs genom ögonen och kyssen. Kärlek.

Nu ska jag drömma mig bort.

Samtal mellan mig och Mjölby, efter att ha spenderat två dygn tillsammans:

Jag: Men tänk på alla dåliga sidor av mig nu! Jag är typ en jättedålig tjej.
Mjölby: Emelie, kan inte du bara hålla käft och gå härifrån nu!


Slutsats:
Jag och Josefine åker hem till Svante istället.

Samtal mellan min och Mjölby via telefon.


Mjölby: Och jag smsade ju mamma igår, hon var inte så glad idag.
Jag: För att du hade skrivit som du gjort eller för att du har en mörk kompis?
Mjölby: Både och.....


Mjölby: Men seriöst, gå bara till tentan imorgon och gör ditt bästa. Det kan ju bli så att det kommer exakt samma tenta som förra gången och den kan du ju! Och att få samma tenta har hänt, det händer typ ofta!!
Jag: Va! Gör det?
Mjölby: Nää. Hahah! Men jag är asbra på pep talk!


Jag: Nää du, nu måste jag lägga på. Jag har tenta imorgon och har haft en mycket hård dag och måste vara utvilad imorgon.

Samtal mellan mig och Mjölby via telefon.

Jag: Men är det verkligen säkert att jag och B2 kan sova hos dig hela helgen då??
Mjölby: Jaa, de är säkert. Jag tycker det kan bli rätt...trevligt...
Jag: Vaaa!!!?? Tycker du jag är trevlig!?
Mjölby: NEJ! Inte du personligen alltså!


Tack hjärtat. Jag är trevlig innerst inne. Jag är bara grymt bra på att dölja det!
Men jag kan säga att du är den absolut bästa periferi-kompisen jag har! ;)
<3

Under min och Josefines tid tillsammans har vi sagt många roliga saker och jag är ju aldrig sen att dokumentera, så sedan flera månader har jag skrivit in dom bästa kommentarerna på telefonen.
Jag tänkte att ni skulle få ta del av några av de bästa stunderna:
(Josefine är J och jag är E.)


Josefine, då hon precis flyttat in i sin lägenhet.
Oktober.
J: Jag vantrivs så himla bra i min lägenhet!
E: Vantrivs??
J: Trivs!! Jag menar TRIVS! Märk inte ord!!!
Låååång tystnad uppstår. 
J: Nu trivs jag...


Inför tentaplugg. Jag sitter och pluggar i min säng (lätt irriterade och stressade inför tentan nästa dag) och Josefine kommer ut från toaletten. 
Oktober. 
J: VA!!! Har du kladdat i mina papper!???!!!
Jag tittar oförstående på henne. Hon rodnar lite.
J: Nää, just det. Det var jag själv.....

Samma pluggdag som ovanför. Jag kollar lite på fuldans.se medan Josefine läser högt ur papprena.
J: Men Emelie! Sluta kolla på hans kuk!!

Vi har tentafest själva hemma hos mig och bestämmer oss för att ha shotrace.
Början på november.
E: Undra när shotarna slår?
J: AAAH! Vi skulle varit hemma hos mej istället, jag har så mycket närmare till sjukhuset!

Josefine bläddrar igenom sin älskade kalender (som hon bär med sig absolut överallt).
Mitten av november.
J: Jag har aldrig tidigare haft en så här planerad plånbok...

Efter att ha spenderat en (utav många, många, många) nätter i min säng. November.
E: Alltså....Josefine? Jag vill inte vara elak nu men inatt när vi låg och sov så blev det liksom en liten backe ner till din sida av sängen.... Men det måste vara något fel på sängen!!

En vecka efter ovanstående kommentar. I mindre nyktert tillstånd.
November.
E: Inatt så hade jag ju en annan som sov över, Josefine. Och då blev det visst ingen nerförsbacke till din sida...

Hemma hos Mjölby. Vi, Mjölby och Svante ska beställa pizza. Mjölby och J bjuder.
November.
J: Det är tur att inte Svante bjuder. Då hade vi bara fått sås....

Efter skoldagens slut.
November.
J: Hem och powernapa! Jag har knullat hela natten!!!

Tidigare idag.
J: Jag har kommit på att det är otroligt kul att missbruka ordet varsågod. Om jag säger "lycka till med pluggandet" till någon så svarar han "tack". Och då säger jag "varsågod"...

Vi har pluggdag.
December.
J: Jag har tänkt på den där baddaren som ligger på din säng ganska så länge nu.

Efter en lång period utan... ja...
December. 
E: Det värsta med att få ligga är ju att man måste få ligga snart igen!!

Tidigare idag.
J: Jag funderar på om jag ska sova här inatt.
E: Okej...
J: Men då måste jag gå hem och hämta böckerna imorgon innan skolan....
E: Vilka böcker?
J: Skolböckerna?!
E: Men varför då, dom använder vi ju inte ändå?

J sitter och visar gamla bilder på sig själv på sin dator för mig.
December.
J: Haha! Kolla! De är där jag är asfull!
Bläddrar till nästa bild.
J: Haha, full jag är där!!
Bläddrar till nästa bild.
J: Hahahhahaha! Där kommer jag ihåg att jag var asfull!!
E: Finns det några bilder där du inte är asfull!?


Antar att det här säger lite (för mycket) om oss.
Jag älskar dig! <3

Bra dag att skriva dagens outfit på. Jag har på mig min fina underbara OnePiece, vita spetstrosor och raggsockar som farmor stickat. Jag är nästan ovanligt snygg idag.


 
Den här bilden är inte från idag. Haha. Jag ser lite mindre pigg ut idag, lite mindre sminkad (läs osminkad), och framförallt lite mindre glad ut idag. För idag är det pluggdag. Och då kan jag absolut inte se glad ut.

Vi kan ta den från första början. Det är antagligen det som är meningen med den här rubriken. Otroligt tråkig att skriva om förresten, personen som kom på den här listan som jag följer just nu måste fått fnatt eller något när den kom till punkt sex. Är det inte det här som de allra flesta punkter handlar om varje dag? "Min dag" alltså.
Aja, vi kör.

Dagen startade klockan 01:04. För mig iallafall. Då ringde en mindre nykter Jeanette och störtlipade och jag åkte iväg för att hämta henne. Jag var väl hemma vid tre igen för snöstormen gjorde att det tog rätt lång tid att köra. Somnade om vid halv fyra typ.
Klockan ringde tio i åtta. Nehej du, tänkte jag och snoozade fram till kvart i nio. Josefine hämtade mig nio och vi åkte till skolan. Tragiskt att vi tar bilen till skolan fast det bara tar fem, sex minuter att gå. Men skit samma, det är värt det. Hade en bra föreläsning i några timmar. satt kvar och jobbade med ett grupparbete i ett par timmar. Stack till Willys och handlade. Kom hem. Lagade mat. Försökte power napa, men det gick inget vidare. Hoppade in i duschen vid halv sex. När jag kom ut satt Josefine i köket i mörkret. Jag blev rätt så rädd.
Vid sex kom Jeanette. Vid kvart i sju kom Sara. Det blev bara vi tre ikväll. Men det var ganska skönt så, vi har haft en jättelugn kväll. Spelat Buzz, sjungt sing star och kollat på utröstningen i Idol. Sen gick tjejerna hem.

Och nu ska jag sova. Oj, vad jag ska sova. Hela natten.
Och detta var liksom allt. That´s it. Bra dag. Värd dag absolut.

God natt.

Det känns som ett skämt att jag just idag ska skriva om vad kärlek är. Idag är det exakt ett år sedan jag blev tillsammans med honom. Den enda människan som jag någonsin varit beredd att offra allt för. Den enda människan jag skulle radera i mitt liv om jag hade möjlighet att göra någonting ogjort. Inte för att han inte var världens bästa - för det var han, och antagligen är fortfararande bara att jag inte vet längre - utan för att de tre månaderna inte var värda de fruktansvärda månaderna efteråt.

Det var kärlek.
Det är allt jag har att säga om kärlek.
Jag vet vad kärlek är. Jag har älskat. Och jag vill aldrig göra det igen.

Weeeeiiii!!

Jag sitter i skolan och pluggar, tre timmar försenad, men wtf nu är jag här iallafall. :) Gjorde faktiskt klart Garp igår så idag så blir det acces fär hela slanten. Häähhä, duktig tjej! ;)

Laaaaater!