EMELIE

Jag har gått och lagt mig nu. I min alldeles egna säng. Jag vet, jag bloggar en hel del om sängen min just nu, men det är så sällan jag sover i den så när det väl händer så blir det liksom lite speciellt, det förstår säkert ni oxkså. Tre nätter i rad har spenderats i Trollhättan, två av dem på Svantes soffa. En avdäckad hos Mjölby. Inatt sover jag själv. Det känns både skönt och jobbigt på något sätt, skönt för att jag faktiskt är ensam och kan rå om mig själv med allt vad det innebär. Samtidigt känns det astråkigt. Jag skrattar nästan konstant med mina fina "nya" vänner. Vi har så kul ihop och att vakna upp allihopa tillsammans gör mig så himla glad. Att ropa "Godnatt" till paret som sover i de andra rummet gör mig också varm om hjärtat. Att vakna i panik, som jag gjorde i lördagsmorse och tro att Svante håller på att försova sig till sin tenta gör mig också glad. Han kom i tid, btw. ;)
Men ni förstår grejen va? Jag älskar att ha mina vänner omkring mig, det känns tomt utan dem nu. Fast ändå skönt att vara ifrån varandra lite, ensamhet behövs ju också. Nu kommer vi inte ses förrän efter jul. Det känns knas! Vi kommer inte spendera nätterna ihop, inte skratta åt STENskämtet. Det kommer bli tomt utan dem. Jag längtar till nyårsafton. Då blir det vi igen, fast med några personer till och en som saknas. Men shit alltså, vad jag tycker om er! De var nog det jag ville ha sagt ifrån början. Eller främst var det väl att jag sover hemma i min säng, men sedan spårade jag väl ur när jag tänkte på mina fina vänner. Nu ska jag sätta punkt, ställa klockan och somna. Jag börjar med att sätta punkt här. Godnatt med er. Punkt.