När oron blir vansinne

Jag är redan vaken och har varit det i princip hela natten. Jag har gråtit, oroat mig, försökt tänka postitivt och sedan börjat gråta och oroat mig igen. Egentligen har inget speciellt inträffat. Fast det är först nu jag kan säga det.
Igår fick jag inte tag på älsklingen på hela kvällen. Det var det som hände. Och det har aldrig hänt innan, det har aldrig gått en hel dag utan att vi haft kontakt på något sätt. Jag ringde som en galning, har mailat, skrivit på FB och skickat sms. Tillochmed loggat in på MSN för att se om han möjligvis skulle kunna vara där. Han fanns ingenstans. Jag, som är stört mycket hypokondriker precis som min mammi, börjar ana det värsta.. Bilolycka, brand, mord, en explosion som exploderat hela Vara. Wtf, vad som helst har ju hänt enlig mina störda tankar!
Kvart i sex imorse fick jag sms. "Hej, jag var helt slut efter jobbet igår så jag somnade visst..." är en av meningarna. Jag hade ännu inte somnat när smset trillar in i inkorgen på telefonen. Jag har legat sedan ca 22tiden igår och oroat mig och när jag får smset blir jag vansinnig. Totalt förbannad. Det är sällan jag exploderar SÅ. Det tog en liten stund innan jag lugnade ner mig. Att somna efter en hård arbetsdag med brutaltidig morgon är inte alls konstigt... Det är helt okej. Jag skrattar åt mig själv nu; om Vara skulle explodera så hade det antagligen visats på nyheterna? Visst är det konstigt att man blir arg när man får ett positivt besked och man borde bara bli lättad?

Förlåt för mitt utbrott, mitt hjärta, men under åtta timmar trodde jag att du hade exploderat.....

Kommentarer
Postat av: Kattis

Jag är också sån, befarar det värsta. Nästan direkt. Oroar mig mest över min bästa kompis, och grejen där är att vi har inga gemensama vänner och hans mamma HATAR mig - om han nu skulle dö...... så skulle ingen berätta det för mig?? Jag skulle typ få veta det genom att folk skriver på hans wall på facebook att han ska vila i frid.... hörs det att jag tänkt mycket på det här så jag blir jätteorolig när han inte hör av sig..

2011-04-19 @ 12:45:03
Postat av: Emelie

SV: Ja, men visst är det så! Det är grymt frustrerande att bli orolig och överreagera. Usch, vad hemskt att du sitter i den situationen, vi får hoppas att inget händer! Och det bra är - det händer i princip aldrig något!

2011-04-19 @ 13:52:34
URL: http://emeliecharlottaaa.blogg.se/

Skicka ditt meddelande här:

Ditt namn:
Spara uppgifter?

Din E-postadress: (publiceras ej)

Din Bloggadress:

Ditt meddelande:

Trackback
RSS 2.0