Boken
Nu ska ni få höra något grymt knasigt, det är nästan som om en liten delnitav mig ramlar ihop närmjag skriver det men det är faktiskt sant. Efter jul och nyår har jag mist intresset för en av mina största hobbys, nämligen att läsa bloggar. Helt plötsligt blir jag bara irriterad på allt som alla skriver och det händer att jag får bläddra tillbaka flera sidor på deras bloggar för att slutligen komma till de inlägget där jag var sist. Det har aldrig hänt innan. Blondinbella och Egoinas läser jag nån gång om dagen, bloggkommentatorerna också, någon gång läser jah Fornis blogg men hon uppdaterar ju knappt ändå. Inte för att de två tidigare är några höjare på det längre heller kanske.. Men iallafall, Annars är det slut där. Inga fler bloggar.
Förutom en. En blogg som jag halvt om halvt sjunker genom jorden när jag läser, jag vrider mig och önskar att jag kunde skriva sådär. Jag önskar jag hade hälften av den kompetens han utstrålar. Jag talar naturligtvis om Alex. Fina, fina Alex Schulman. Vid ett par tillfällen har han lagt ut något kapitel ifrån sin nya bok "Att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att bli trött". Jag läser de där kapitlen med spänning, andas knappt. Jag är så rörd över det han skriver om sin fru. Jag läser de om och om igen, hans nervositet när han träffar henne eller hur han känner dig dum men hon hjälper honom på traven. Han älskar henne så otroligt mycket. Tänk att få en bok tillägnad sig. Hade det inte varit de vackraste som kan hända? Okej, en sång är faktiskt lika vackert, men ändå. En bok tar sån otrolig tid att skriva. Nu spånar jag iväg här, vad jag ville säga med de här inlägget är bara att jag tänker köpa boken så fort den kommer ut. Jag längtar.
Förutom en. En blogg som jag halvt om halvt sjunker genom jorden när jag läser, jag vrider mig och önskar att jag kunde skriva sådär. Jag önskar jag hade hälften av den kompetens han utstrålar. Jag talar naturligtvis om Alex. Fina, fina Alex Schulman. Vid ett par tillfällen har han lagt ut något kapitel ifrån sin nya bok "Att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att bli trött". Jag läser de där kapitlen med spänning, andas knappt. Jag är så rörd över det han skriver om sin fru. Jag läser de om och om igen, hans nervositet när han träffar henne eller hur han känner dig dum men hon hjälper honom på traven. Han älskar henne så otroligt mycket. Tänk att få en bok tillägnad sig. Hade det inte varit de vackraste som kan hända? Okej, en sång är faktiskt lika vackert, men ändå. En bok tar sån otrolig tid att skriva. Nu spånar jag iväg här, vad jag ville säga med de här inlägget är bara att jag tänker köpa boken så fort den kommer ut. Jag längtar.
Kommentarer
Trackback
