Dag 1. Om mig.
Jag. Det här är mitt favoritämne.
Vi gör det i punktformat va? Kul.
Jag är tjugoett år gammal, tjugotvå om en vecka. Men har sagt att jag är tjugotvå i flera månader så när folk frågar mig vad jag fyller på söndag, svarar jag ibland tjugotre.
Jag lyssnar på väldigt mycket musik. Olika typer av musik. Ni ska se min Spotify! Allt ifrån Oscar Linnros och Kent till Lil Wayne och Eminem. Och Carola. Och Britney. All musik gör mig lycklig. Förutom hårdrock. Det är ganska vidrigt. Som hungriga hundar som skriker i en mickrofon. Totalt onödigt.
Jag pluggar ledarskap inom detaljhandeln sedan fyra månader tillbaka. Tentorna går sådär.
Jag har under alla år varit otroligt kär i kärleken. Varit kär i det mesta sedan jag var en åtta-nio år. Men nu börjar jag växa till mig. Nej, det var inte riktigt sant. Men jag blir alltid sårad av kärlek så jag har börjat tröttna. Och se saker mer realistiskt. Och bittert.
Jag drömmer om att bli ekonomiskt oberoende. Det kommer aldrig att hända. Inte för att jag har problem med att jobba, det älskar jag. Att jobba och tjäna pengar. Vara delaktig och kämpa hårt. Det älskar jag. Det är det där med sparandet jag inte klarar.
Jag läser ungefär 25 bloggar varje dag. Följer dessa slaviskt. Och tycker att alla uppdaterar alla för sällan. Men det är inte jag som inte har något liv. Jag har bara prioriterat bort det lite ibland.
Jag har komplex för min mage, mina lår, min näsa och mina överarmar. Men jag hatar träning och skulle aldrig komma på tanken att banta. Jag tycker om mat alldeles för mycket och min diciplin är lika bra som mittt sätt att spara. Obefintlig.
Jag älskar att skriva. Jag har skrivit dagbok så länge jag kan minnas. Nu har jag gått över till blogg då. Och dagboken har försvunnit. Så detta är dagboken alltså, det är därför jag är lite väl personlig här ibland.
Jag är otroligt rädd för hundar, mörker, övernaturliga saker, mördare och spindlar.
Jag har sett max tre skräckfilmer i mitt liv. Och jag har aldrig sett en porrfilm.
Jag har grymt bra självkänsla. Fast folk tror att jag har dålig. Men sanningen är den att jag tycker att jag är grym. Jag bryr mig naturligtvis om vad folk tycker och tänker, det gör nog de allra flesta. Men i slutändan så tycker jag alltid att de personer som sårar mig är de som förlorar på att vänskapen/förhållandet tar slut. Jag är, mot de människor jag verkligen älskar, en fantastisk människa. Mot resten av världen är jag lite värre, men jag skulle aldrig såra någon jag verkligen älskar. Igen. För det har hänt.
Jag har fått en förälskelse i ICA reklamerna idag. Har aldrig fattat det roliga med dom tidigare.
Jag är min bloggs främsta läsare. Jag läser alla inlägg jag skriver flera gånger. Jag tycker dom är bra. För jag förstår min humor bäst.
Jag har haft mobilräkningar som överstigit tusentals kronor i månaden flera gånger.
Jag har flera svaga sidor, en av dem är att jag kan vara ganska egoistisk och självupptagen. En annan är att jag har svårt att hålla hemligheter. Men det vet oftast mina vänner och berättar därför inte dom allra hemligaste hemligheterna för mig. Så får jag reda på dem senare och blir arg för att jag inget fick veta. Trots att jag säger till vännerna att inte berätta saker för mig som dom inte vill ska komma ut till någon. En tredje dålig sida är att jag blir ganska lätt arg och har ganska svårt att kontrollera mitt humör. Och så gråter jag när jag blir arg. Och det gör mig ännu argare. Och då gråter jag ännu mer. Och så är karusellen igång.
Jag har fler bra sidor än dåliga sidor. Men skulle jag börja räkna upp dem kommer jag få hålla på hela natten. Haha. Min humor är en av min starka sidor.
Jag har min mamma, Blondinbella och Katrin Z som mina förebilder i livet. Blondinbella för hennes kreaktivitet och målmedvetenhet, Katrin för att hon är så grymt kaxig och inte låter någon trycka ner henne och min mamma för att hon är den snällaste människan i hela världen. Jag skulle vilja vara en blandning av dessa tre. Och sånt här får man inte skriva, men jag tror att jag är det.
Jag skulle mer än gärna fortsätta skriva massvis med punkter till, det här är ju trots allt enda chansen jag kommer att få att skriva om mig själv utan att någon kan säga "du skriver bara om dig själv..." men jag är så himla trött nu. Och ska upp om fem timmar. Mindre än så. Fuck. Jag måste sova.
Nästa inlägg imorgon. Wohooo! Detta är nästan som en julkalender! Yeeees!
Godnatt med er!
