Man står där med skammen
Alltså. Ni kanske inte är sådana, men jag är; visst kan man ibland inte låta bli att råka posa lite framför spegeln? Man måste ju veta vilken vinkel man ser bäst ut i och hitta sina fina sidor osv. Osv. Osv. Nu kan ni ljuga och säga att ni aldrig har gjort det, men okej, då är jag väl ensam om att använda speglar till det dom faktiskt är till för - att göra sig snygg i.
Iallafall, jag stod precis inne i badrummet, borstade tänderna, skrubbade rent ansiktet, fyllde på vattenflaskan som jag inte kan sova utan. Hade på mig en Tshirt och trosor. Började spana in mina ben. "Är de för tjocka?" "Visst har jag väl tappat något i vikt...?" gick mina tankar medan jag böjde mig i olika ställningar för att bättre se benen. Jag lutade mig mot dörren, satte upp ena benet, log lite mot min spegelbild, tänkte "jag är allt lite söt ändå...". Böjde mig ytterligare lite mer, flirtar med spegeln, posa, posa, posa, slänga med håret. Posa lite till och BAM. Dörren går upp, ut i hallen ramlar jag och vattenflaskan som jag tydligen inte riktigt stängt sprutar ner hela mig. Man känner sig inte alls speciellt snygg längre då. Man står (nej, ligger på golvet) med skammen och är lycklig att ingen såg. Precis som när man trillar med cykeln och hur ont man än får så är det viktigaste just då att komma upp utan att någon såg en. Nu behövde jag inte skynda mig upp, utan kunde ligga kvar där och småskratta och skämmas lite för mig själv.
Speglar är nog egentligen ingenting som borde finnas.
Iallafall, jag stod precis inne i badrummet, borstade tänderna, skrubbade rent ansiktet, fyllde på vattenflaskan som jag inte kan sova utan. Hade på mig en Tshirt och trosor. Började spana in mina ben. "Är de för tjocka?" "Visst har jag väl tappat något i vikt...?" gick mina tankar medan jag böjde mig i olika ställningar för att bättre se benen. Jag lutade mig mot dörren, satte upp ena benet, log lite mot min spegelbild, tänkte "jag är allt lite söt ändå...". Böjde mig ytterligare lite mer, flirtar med spegeln, posa, posa, posa, slänga med håret. Posa lite till och BAM. Dörren går upp, ut i hallen ramlar jag och vattenflaskan som jag tydligen inte riktigt stängt sprutar ner hela mig. Man känner sig inte alls speciellt snygg längre då. Man står (nej, ligger på golvet) med skammen och är lycklig att ingen såg. Precis som när man trillar med cykeln och hur ont man än får så är det viktigaste just då att komma upp utan att någon såg en. Nu behövde jag inte skynda mig upp, utan kunde ligga kvar där och småskratta och skämmas lite för mig själv.
Speglar är nog egentligen ingenting som borde finnas.
Kommentarer
Trackback
