EMELIE

Ska jag vara helt ärlig så orkar jag inte skriva. Det är så mycket tankar som far runt i skallen, jag känner mig nere och superdeppig ena stunden, för att i nästa bara gå lös och vara hur lycklig som helst. Det är för mycket som hänt de senaste veckorna, för mycket känslor inblandade och för många hjärtan som slagits mitt itu.
Jag vet inte vad jag vill längre, fly Sverige kanske. Flytta utomlands och börja om på nytt. Fast det kommer aldrig hända. Jag är inte sån. Jag är en person som vill ha trygghet och rutiner, visst - flippa ur och göra något "galet" nån gång då och då, men att vända upp och ner på hela mitt liv som jag gjort de senate året och framförallt de senaste veckorna är inte okej. Jag känner mig rädd för vad som kommer hända. Vad händer nästa helg? Kommer du kunna se mig i ögonen? Kommer du säga hej? Ska jag ta första steget och säga hej? Svarar du isåfall?
Nervositeten bubblar i mig.

Det är iallafall därför som jag inte skriver så mycket just nu. Jag vet att varje gång jag skriver här så är jag waaay too personlig och jag är trött på att vika ut mitt liv. Just nu iallafall. Såsmåningom blir det bättre. :) Puss på er - nu ska jag sova.