Imorgon är en annan dag...

...Och då kommer det antagligen nya problem.

Men idag är det tufft. Det är bara en vecka, men de har gått så långsamt och hänt så mycket att det känns som mer.

Ikväll önskar jag mest av allt att jag hade Mjölby kvar. Han var min bästa vän och den bästa psykologen jag någonsin haft. Han stod ut med mig och dömde mig nästan aldrig när jag talade ut, ältade eller grät. Han hade alltid rätt och visste alltid vad jag borde göra i alla situationer.
Det är sjukt jobbigt att mitt i all sorg över att inte längre ha någon att skeda med på nätterna, inse att man återigen har förlorat en av sina bästa vänner.


Kommentarer

Skicka ditt meddelande här:

Ditt namn:
Spara uppgifter?

Din E-postadress: (publiceras ej)

Din Bloggadress:

Ditt meddelande:

Trackback
RSS 2.0