EMELIE

Efter att jag jobbade som telefonförsäljare i mitten på april (i fyra dagar), så har jag lovat mig själv att alltid vara trevlig mot dem som ringer. Att få höra skällsord, svordomar och personliga påhopp i jobbet vill jag inte ge till någon och jag imponeras över dem som klarar av jobbet. Jag vill köpa av de stackarna som ringer, jag vill ge dem deras provision och låta dem få slitet och hatet värt. Att jag dessutom faller för allt som har med reklam att göra gör det inte lättare för mig att säga nej. Jag vill ju mest av allt bara köpa allt dom har att erbjuda! 

 

Telefonförsäljare: Hej! Jag ringer från *blablablablabla* (lägger två minuter på att rabbla tusen saker som är positivt med något nytt lotteri) och jag undrar hur du ser på att lotterier numer ska ge högra priset och vinster?

Jag: Jo, det låter ju bra....

Telefonförsäljare: Ja men visst gör det!!!! Och nu så vill jag erbjuda dig dig en plats i det här fantastiska lotteriet vars program numera bara är en timma KORT och dessutom UTAN REKLAM! Visst är det fantastiskt!? 

Jag: Jo, det låter väldigt bra.... antar jag. 

Telefonförsäljare: Så då kanske du tänkt klart nu och känner att du vill vara med på den här spännande upplevelsen?

Jag: Ja.... Eller nej! Nej, nej förlåt, jag kan inte förlåt! Jag vill verkligen men.... Jag kan inte. 

Telefonförsäljare: Men det är mycket enkelt, jag skriver bara in dig i systemet här och så kör vi igång bandspelaren och sen är det klart! 

Jag:  Jag vet! Men nej! Eller jag vill ju verkligen! Men..... jag kan inte. Förlåt. 

Telefonförsäljare: Emelie, har du jobbat som telefonförsäljare innan? 

Jag: Ja? Vadå? 

Telefonförsäljare: Det är okej att inte köpa. Bara så du vet. Man vinner ändå aldrig, så det är lugnt. Jag jobbar vid sidan av också, så min lön behöver du inte oroa dig för! Ha en trevlig dag, Emelie!