Det vackraste jag läst, sidospår och barndomsminnen.

Ikväll efter jobbet kom Sara till mig. Vi har pratat, pratat och pratat och sett på Solsidan och Googlat spa-helger och funderat över Nyår och nu har hon somnat här bredvid mig i sängen. Min fina, fina tjej. *Synd att hon snarkar värre än en häst som är tät i näsan...*

Åh, nu måste jag bara dra ett litet sidospår i min text:
När jag var liten lyssnade jag på Bamse på kassettband. Bamse säger till Vargen - "du ljuger värre än en häst galopperar" och bandet får ett hack där, så det hakar upp sig och fortsätter "som en häst galopperar, som en häst galopperar, som en häst galopperar". Tre gånger. Jag kan väl ha varit fem, sex år gammal och minns så tydligt att jag fastnade för den meningen, jag fattade ju inte att bandet hakat upp sig och att det var fel, så jag gick omkring och sa det till folk. Om mormor sa någonting kunde jag svara "du ljuger värre än en häst galopperar, som en häst galopperar, som en häst galopperar"... Galet gulligt ändå.
Haha, sidospår. ;)

Jaja, jag har Googlat lite på Hannah Widell nu sedan Sara somnade, skulle så gärna vilja se hennes gamla program. Minns när BITCH kom. Babe In Total Control (of) Herself. Hahaha! Jag fick inte se det för mamma, minns jag. Inte Frivolt eller Bullen eller något annat "snusk"program heller. Så jag kikade i smyg.
Minns även en annan gång när Spice Girls hade en konsert som sändes på tv. Jag satte på tvn och gömde mig bakom en fåtölj och såg halva konserten. Sen kom lillebror S och skvallrade för mamma och hon stängde av. Jag gav igen genom att rista in hans namn över hela mammas sminkhylla i vårt nyrenoverade badrum. Mamma och pappa trodde att det var han som ristat in namnet i den nylackade trähyllan. Fantastisk payback faktiskt! Grymt elakt, minns att han fick mycket skit för det.

Gud så mycket sidospår det blir här ikväll.

Jaja, vad jag skulle komma till var att när jag googlade hittade jag en text ifrån Alex Shulmans bok som han skrivit om sin fru Amanda. Kan ha varit den vackraste texten jag någonsin läst typ. Tänk att älska någon så mycket så man skriver en bok om någon. Otroligt vackert. Jag måste läsa den någon gång snart! Bara det att boken heter "Att vara med henne är som att springa upp för en sommaräng utan att bli det minsta trött" lovar ju en helt fantastisk bok, tycker jag. Får bli en julklapp till mig själv!

Nu ska jag sova.
Puss och Godnatt.


Kommentarer

Skicka ditt meddelande här:

Ditt namn:
Spara uppgifter?

Din E-postadress: (publiceras ej)

Din Bloggadress:

Ditt meddelande:

Trackback
RSS 2.0